Den 4 juli besökte vi Hummelsvedjans fjärilsväg väster om Hallstavik i Norrtälje kommun. Det är skogsbilväg som löper några kilometer in bland örtrika skogar och hyggen. Förutom mångahanda arter av fjärilar är den även rik botaniskt. Där finns en ganska stor population tidig fältgentiana längs vägen som brukar floraväktas varje år. Där finns även guckusko, skogsnycklar, skogsknipprot, tvåblad bland orkidéerna. Andra mer eller mindre sällsynta arter är skogsklocka (bilden ovan) och luden johannesört. Under 2026 hade skogsklocka (Campanula cervicaria) ett mycket gott år vid Hummelsvedjan.. Bland fjärilarna såg vi den sällsynta asknätfjärilen (bilden ovan), Euphydryas maturna, på flera ställen. Den är en stor sällsynthet som Hummelsvedjan kan stoltsera med. Väderrapporterna dagen innan var ganska hotfulla då man lovade häftiga regnskurar, men vi hade tur. Vädret var molnigt och lite kyligt de första timmarna och det kom några regnstänk. Vi såg några fjärilar men inte så många. De satt och huttrade på ett eller annat blad. Efter lunch blev det varmt och soligt och vägen fylldes av fjärilar av alla slag. Nja kanske inte alla slag. Det slog oss att de vanliga fjärilarna vi alla kan som nässelfjäril, påfågelöga, amiral, mm såg vi inte, utan det var andra spännande arter. Bland svampar såg vi en eldsopp på ett ställe. Allmänt verkade växterna stortrivas. Det växte så det knakade överallt, antagligen beroende på regn omväxlande med värme. Och trivs växterna så trivs fjärilar och andra insekter. Vi blev 19 deltagare. Ledare var Jan Andersson som stod för att visa upp alla växterna. Julia Stigenberg (entomolog) och hennes partner visade oss alla fjärilar och övriga insekter som vi råkade på, och det var många. Holmen Skog äger marken.
Fältgentiana finns spridd längs kanterna på skogsbilvägarna kring Hummelsvedjan. Det är den tidigblommande sorten Gentianella campestris var suecica. Den brukar blomma vid månadsskiftet juni-juli. Antalet plantor varierar ganska mycket mellan åren och detta var ett “lagom”-år. Lokalerna för fältgentiana har minskat kraftigt sedan mitten av 1900-talet beroende på förändrad markanvändning. Den var anpassad till det traditionella lantbruket med slåtterängar och betesmarker. Man tror att den spreds till stor del via höskrindor som körde runt i markerna. Markerna måste också vara utmagrade för att gentianan ska trivas. Gödslas marken på något sätt försvinner den. I Stockholms län finns ett fyrtiotal lokaler kvar för den tidiga och sena sammantaget. Den tidiga fältgentianan är sällsyntast med cirka tio lokaler. De nuvarande växtplatserna är dels de traditionella dvs slåtterängar och naturbetesmarker. Dessutom etablerar gentianan ofta “moderna” biotoper som kraftledningsgator och skogsbilvägar. För de två senare gäller även för dessa att de brukar hävdas då och då vilket gynnar arten, åtminstone om hävden sker i rätt tid på året.
Man kan bara spekulera i hur den kommit att etablera sig här. Områdena kring vägen som nu består av skog eller hyggen har för cirka hundra år sedan varit öppna och åtminstone delvis varit betesmarker eller ängar. Kanske skogsbilvägens population är en relikt från detta skede? De nutida slåttermaskinerna som slår vägkanterna bidrar givetvis till att sprida arten längs vägens alla delar.
Luktgräsfjäril såg vi mycket av. Hanarna flög i sicksack över vägen i hopp om att hitta honor.
Vi avslutade vandringen genom att gå in i den snåriga skogen som gränsar till vägen och där fann vi guckusko (överblommad), underviol och lundgräset strävlosta.
Julia sammanställde en lista på fjärilar m fl insekter som vi träffade på i skogen, enligt nedan:
- Ängssmyg
- Hagtornsfjäril
- Skogsvitvinge
- Silverstreckad pärlemorfjäril
- Ängspärlemorfjäril
- Älggräspärlemorfjäril
- Brunfläckig pärlemorfjäril
- Tistelfjäril
- Aspfjäril
- Aspskimmerfjäril
- Asknätfjäril
- Skogsnätfjäril
- Kvickgräsfjäril
- Vitgräsfjäril
- Luktgräsfjäril
- Slåttergräsfjäril
- Pärlgräsfjäril
- Hed/ljungblåvinge
- Violett blåvinge
- Puktörneblåvinge
- Midsommarblåvinge
- Ängsblåvinge
- Mindre guldvinge
- Violettkantad guldvinge
- Smalsprötad bastardsvärmare
- Bredbrämad bastardsvärmare
- Psi-aftonfly (larv)
- Mittfältat metallfly
- Trådspinnarfly
- Röllikefjädermott
- Rödfransad björnspinnare
- Sotmätare
- Rutig buskmätare
- Brun lövmätare
- Ängslövmätare
- Svart mårfeltmätare
- Föränderlig brokvecklare
- Palpsprötfly
- Vitkantat sprötfly
- Klotoronvivel
- Almgalllus
- Aspglansbagge
- Svartbent videbagge
- Kardinalbagge
- Brun mosaiktrollslända
Ett urval kärlväxter vi såg:
| 1 | Vanlig åkerfräken | Equisetum arvense subsp. arvense |
| 2 | Tajgaörnbräken | Pteridium aquilinum subsp. latiusculum |
| 3 | Gran | Picea abies |
| 4 | Tall | Pinus sylvestris |
| 5 | Ormbär | Paris quadrifolia |
| 6 | Guckusko | Cypripedium calceolus |
| 7 | Skogsnycklar | Dactylorhiza maculata subsp. fuchsii |
| 8 | Skogsknipprot | Epipactis helleborine |
| 9 | Tvåblad | Neottia ovata |
| 10 | Nattviol | Platanthera bifolia |
| 11 | Liljekonvalj | Convallaria majalis |
| 12 | Ryltåg | Juncus articulatus |
| 13 | Veketåg | Juncus effusus |
| 14 | Knagglestarr | Carex flava |
| 15 | Harstarr | Carex leporina |
| 16 | Blekstarr | Carex pallescens |
| 17 | Rödven | Agrostis capillaris |
| 18 | Sydvårbrodd | Anthoxanthum odoratum |
| 19 | Backskafting | Brachypodium pinnatum |
| 20 | Darrgräs | Briza media |
| 21 | Strävlosta | Bromopsis benekenii |
| 22 | Piprör | Calamagrostis arundinacea |
| 23 | Grenrör | Calamagrostis canescens |
| 24 | Bergrör | Calamagrostis epigejos |
| 25 | Hundäxing | Dactylis glomerata |
| 26 | Tuvtåtel | Deschampsia cespitosa |
| 27 | Kvickrot | Elytrigia repens |
| 28 | Hässlebrodd | Milium effusum |
| 29 | Timotej | Phleum pratense |
| 30 | Vitgröe | Poa annua |
| 31 | Smörblomma | Ranunculus acris |
| 32 | Gul fetknopp | Sedum acre |
| 33 | Gökärt | Lathyrus linifolius |
| 34 | Gulvial | Lathyrus pratensis |
| 35 | Backvial | Lathyrus sylvestris |
| 36 | Humlelusern | Medicago lupulina |
| 37 | Vit sötväppling | Melilotus albus |
| 38 | Skogsklöver | Trifolium medium |
| 39 | Vitklöver | Trifolium repens |
| 40 | Kråkvicker | Vicia cracca |
| 41 | Häckvicker | Vicia sepium |
| 42 | Skogsvicker | Vicia sylvatica |
| 43 | Jungfrulin | Polygala vulgaris |
| 44 | Sammetsdaggkåpa | Alchemilla glaucescens |
| 45 | Glansdaggkåpa | Alchemilla micans |
| 46 | Gåsört | Argentina anserina |
| 47 | Smultron | Fragaria vesca |
| 48 | Humleblomster | Geum rivale |
| 49 | Femfingerört | Potentilla argentea |
| 50 | Blodrot | Potentilla erecta |
| 51 | Norsk fingerört | Potentilla norvegica |
| 52 | Stenbär | Rubus saxatilis |
| 53 | Rönn | Sorbus aucuparia |
| 54 | Skogsalm | Ulmus glabra |
| 55 | Skogsek | Quercus robur |
| 56 | Luden johannesört | Hypericum hirsutum |
| 57 | Fyrkantig johannesört | Hypericum maculatum |
| 58 | Äkta johannesört | Hypericum perforatum |
| 59 | Underviol | Viola mirabilis |
| 60 | Asp | Populus tremula |
| 61 | Sälg | Salix caprea |
| 62 | Vildlin | Linum catharticum |
| 63 | Stinknäva | Geranium robertianum |
| 64 | Midsommarblomster | Geranium sylvaticum |
| 65 | Mjölke | Chamaenerion angustifolium |
| 66 | Skogslönn | Acer platanoides |
| 67 | Skogslind | Tilia cordata |
| 68 | Ormrot | Bistorta vivipara |
| 69 | Gårdsskräppa | Rumex longifolius |
| 70 | Vanligt gökblomster | Lychnis flos-cuculi subsp. flos-cuculi |
| 71 | Skogsnarv | Moehringia trinervia |
| 72 | Krypnarv | Sagina procumbens |
| 73 | Vitblära | Silene latifolia |
| 74 | Grässtjärnblomma | Stellaria graminea |
| 75 | Strandlysing | Lysimachia vulgaris |
| 76 | Gullviva | Primula veris |
| 77 | Ljung | Calluna vulgaris |
| 78 | Blåbär | Vaccinium myrtillus |
| 79 | Lingon | Vaccinium vitis-idaea |
| 80 | Vitmåra | Galium boreale |
| 81 | Stormåra | Galium mollugo |
| 82 | Sumpmåra | Galium uliginosum |
| 83 | Gulmåra | Galium verum |
| 84 | Gräddmåra | Galium mollugo × verum |
| 85 | Tidig fältgentiana | Gentianella campestris var. suecica |
| 86 | Åkerförgätmigej | Myosotis arvensis |
| 87 | Gårdsgroblad | Plantago major subsp. major |
| 88 | Teveronika | Veronica chamaedrys |
| 89 | Ärenpris | Veronica officinalis |
| 90 | Flenört | Scrophularia nodosa |
| 91 | Bergmynta | Clinopodium vulgare |
| 92 | Brunört | Prunella vulgaris |
| 93 | Stinksyska | Stachys sylvatica |
| 94 | Lila ögontröst | Euphrasia stricta |
| 95 | Ängskovall | Melampyrum pratense |
| 96 | Skogskovall | Melampyrum sylvaticum |
| 97 | Höskallra | Rhinanthus angustifolius |
| 98 | Ängsskallra | Rhinanthus minor |
| 99 | Skogsklocka | Campanula cervicaria |
| 100 | Stor blåklocka | Campanula persicifolia |
| 101 | Hässleklocka | Campanula latifolia |
| 102 | Röllika | Achillea millefolium |
| 103 | Nysört | Achillea ptarmica |
| 104 | Rödklint | Centaurea jacea |
| 105 | Åkertistel | Cirsium arvense |
| 106 | Brudborste | Cirsium heterophyllum |
| 107 | Kärrtistel | Cirsium palustre |
| 108 | Styvfibblor | Hieracium sect. Tridentata |
| 109 | Hagfibblor | Hieracium sect. Vulgata |
| 110 | Slåtterfibbla | Hypochaeris maculata |
| 111 | Skogssallat | Lactuca muralis |
| 112 | Prästkrage | Leucanthemum vulgare |
| 113 | Gatkamomill | Matricaria discoidea |
| 114 | Gråfibbla | Pilosella officinarum |
| 115 | Renfana | Tanacetum vulgare |
| 116 | Olvon | Viburnum opulus |
| 117 | Åkervädd | Knautia arvensis |
| 118 | Skogstry | Lonicera xylosteum |
| 119 | Kirskål | Aegopodium podagraria |
| 120 | Sibirisk björnloka | Heracleum sphondylium subsp. sibiricum |
| 121 | Spenört | Laserpitium latifolium |
| 122 | Bockrot | Pimpinella saxifraga |
| 123 | Kummin | Carum carvi |
Bland mossor noterade vi bl a en stor tuva enbjörnmossa, Polytrichum juniperinum, på ett stenblock. Den utmärks bl a av att bladkanten är genomskinlig och invikt över bladet, samt att bladspetsen är brun. en ganska grov mossa. Den hade rikligt med sporkapslar under utveckling, med vitaktiga fransade mössor.

