Den 7 juni gjorde vi en exkursion till Mörtö som ligger strax söder om Nämdö. Vi besökte kalkhällar med intressant växtlighet bl a tulkört, fältmalört, grusbräcka, fjällhällebräken, gaffelbräken, harmynta, murruta, svartbräken, gul -och vit fetknopp, duvnäva, mandelblomma, solvända. Bland mossor fann vi kruskalkmossa, Tortella tortuosa, i stor mängd, typisk för kalkmarker. Bland lavar fann vi kalkhedslav, Cladonia symphycarpa, också den typisk för kalkmarker. Vi besökte även skogar som tack vare kalken var örtrik, med arter som svärdsyssla (vit skogslilja), lundskafting, hässlebrodd, grönpyrola och ryl. Kalken på ön utgörs av urkalksten. Ön var bebodd redan på 1500-talet. Under första världskrigets vedbrist i Stockholm kalhöggs ön. Sedan dess har dock skogen på ön återhämtat sig. 1921 avstyckades 20 fritidshustomter för posttjänstemän vid huvudkontoret i Stockholm. En del av fritidhusen har senare omvandlade till helårsboenden, (enligt Wikipedia). Vädret var soligt men blåsigt. Ledare var Anders Erixon och Henry Gudmundson. Det var omkring tjugo deltagare.
Ryl, Chimaphila umbellata, är en växt som står nära pyrolorna. Den växer i glesa skogar, ofta på sand. Den är kalkgynnad. Bladen är mycket lika lingon men har till skillnad från den senare sågade blad. Växten är rödlistad som EN, “starkt hotad” och är en art vars lokaler Floraväktarna besöker och inventerar. Arten minskar i landet troligen på grund av det moderna skogsbruket.
Se också: Artfakta